I natt bor vi på olika hotell.
Petterssons svänger av innan oss, in på Best Westerns hotellområde.
Vi svänger strax därefter. Vårt hotell hör till kedjan Super 8.
På loftgången utanför de övre hotellrummen står fyra karlar och dricker öl. Super 8. Ölar 4. Same same.
Det känns som vi dragit det kortaste strået i hotellotteriet. Men vi har valt med plånboken. Och Petterssons skulle också bott här om det funnits några rum för fem personer.
Niclas uppgraderar i alla fall vårt boende. Från två smala dubbelsängar till två queensizesängar.
Jag hann läsa lite snabbt på Best Westerns vägskylt. De utlovar snabbt wifi. Jag ser Alicias min framför mig. Snabbt nätverk = glad tonåring.
Jag vet inte om det finns något wifi alls på vårt hotell. Hur som helst skulle vi ändå inte hinna njuta så mycket av det.
Klockan är mycket och vi behöver ju äta middag också, innan vi stupar i säng efter en lång kördag.
I morgon väntar ännu en likadan. Men då ska vi åka genom jätteträdskogen i stället för öken.
Hela vårt hotellområde känns skumt.
Förutom de ölande karlarna sitter en liten rund man i en bärgningsbil precis bredvid vår på parkeringsplatsen. När vi kliver ur vår bil kliver han ur sin. Han pratar med någon inne i sin bil, någon vi inte ser. Vi försöker fråga om han vill åka, om vi står i vägen när vi lastar ur vår bil, men han skrattar och svarar inte, eller så svarar han något vi inte förstår. Jag vet inte om han pratar engelska eller spanska.
Vårt rum ligger utmed övre loftgången, rätt över receptionen. Det är svårt att ta sig in. Dörren ligger i mörker och vi behöver ljus för att se hur nyckelkortet ska användas. Det finns en taklampa men vi hittar ingen strömbrytare.
Känslan minskar inte när vi kommer in i rummet.
Heltäckningsmattan var säkert fin när den las in, på 50-talet. I badrummet råkar Irma sätta på en värmefläkt i taket. Det är redan kvävande hett i rummet. Mycket varmare än de sköna 32 graderna som blåser på oss där ute. AC'n är såklart inte på när ingen använder rummet.
På fodralet till nyckelkortet står det att säkerhetkedjan måste vara på hela tiden och att man aldrig ska öppna dörren om man inte identifierat vem det är som knackat på.
Det finns titthål i dörren.
Filten i vår säng har bruna fläckar. Jag gissar på brännmärken.
Men lakanen är rena och toaletten, handfatet och badkaret är rent även om vattnet i duschen luktar illa.
Vi har försetts med två badlakan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar