Visar inlägg med etikett hotellnatt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hotellnatt. Visa alla inlägg

fredag 4 augusti 2017

Torsdag kl 06:57, lokal tid. Frukost

Uuuuh. För mycket skinka!

Onsdag kl 23:18, lokal tid. Motel 6

Vi bor på Motel 6. Det är ju också ett namn.

Vårt rum är handikappanpassat vilket innebär att vi har gott om svängutrymme. Och i badrummet är duschmunstycket löst. Man kan alltså hålla det i handen när man duschar och spruta vatten var man vill på kroppen och inte bara på toppen.
Hurra! Perfekt för Irma som ska tvätta håret.

En annan handikappdetalj är titthålet i dörren. Det finns två. Ett på vanlig höjd och ett som är lagom för den som sitter i rullstol.

Bristen på wifi gör att vi kunde tagit tidig kväll och sovit i stället för att blogga/surfa/snappa/kolla Youtube.
Problemet är bara att vi inte kommit till hotellet förrän nu, en stund innan midnatt, så det där med tidig kväll är redan kört.

Nåja, det behöver i alla fall inte bli senare än nödvändigt.
God natt!

onsdag 5 juli 2017

Lördag kl 20:42, lokal tid. På hotellet

Nu är vi framme på hotellet där vi ska sova de kommande fyra nätterna - Courtyard Marriott.
Sängarna är lite smalare och frukost ingår ej, för övrigt verkar det vara samma lika som på de flesta andra ställen vi varit.
Hotellets slogan är: "Make room for a little fun".

På vägen hit åkte vi över ännu en bro, med separerade körbanor. Den var väl så snygg som Golden Gate-bron.

Lördag kl 8:43, lokal tid. Frukost

Ännu en ganska knaper frukost.
Men Nutella på rostat bröd är ju gott!
Och Viktor har hittat samma bulle som tidigare i veckan.

Sugrören är jättesmala men Irma säger att man får i sig lika mycket som med ett vanligt sugrör.
Jag har inte provat.

Ute på parkeringen växer ett syrénliknande träd. Det är jättefint.

Lördag kl 7:40, lokal tid. Pip

Något piper i vårt rum.
Med ojämna mellanrum men så tätt att det är fantastiskt störande.
Vad kan det vara?

Niclas går på jakt efter ljudkällan.
Till slut upptäcker han att det är...

...dörrlåset.

Tack och lov att det började nu på morgonen, när vi ändå ska gå upp.

Fredag kl 22:39, lokal tid. Framme

Äntligen är vi framme och installerade för natten.
I natt sover vi på ytterligare ett Travelodge Hotel, den här gången i Merced.

Jag är för trött för att orka räkna handdukar, men kan konstatera att wifit inte är det bästa. Jag har inte ens lyckats koppla upp mig.

God natt!

måndag 3 juli 2017

Onsdag kl 19:49, lokal tid. Jag har badat

Jag kommer inte ihåg vad staden vi är i heter. Jag tror att den bara är en liten förort till en större stad. Den större staden har 60 000 invånare. Jag minns inte vad den heter heller.

Men jag kommer nog alltid att minnas resans första bad.

Det företas i hotellpoolen och det är fantastiskt skönt. Vattnet är varmt och mjukt och det är gräsmatta och fruktträd runt om. Luften är alldeles ljummen.
Jag stornjuter.

Både Irma och jag konstaterar att det här är ett hotell där vi trivs. Det känns lite som Cochabamba i Bolivia. Varmt och välkomnande.

Jag kollar upp att orten vi bor på heter Tulare.

Onsdag kl 18:28, lokal tid. 99 Palms Inn and Suites

Nu är vi framme vid nattens hotell.
99 Palms Inn and Suites.

Medan Niclas checkar in gissar vi andra på vilket rum vi får. Irma gissar på rum 108. Viktor gissar inte. Jag gissar på 128.
Vi hamnar alltid på övervåningen när det är loftgångshotell.

Det är 36 grader och solen är i nedan.
Det finns en torr ros med en enda vacker blomma på, bredvid häcken utanför rummen på nedervåningen.
Någon (troligen en katt...) jamar förskräckligt från häcken. Jag ser ingen katt men det är kanske för mörkt för det.

Det luktar boskap. Irma tycker att det luktar som i Trulsegården och trivs direkt.
Vi har åkt genom ett område med frukt- och vindruvsodlingar där det också funnits gigantiska hagar, helt utan gräs, där tjurar eller kor stått tätt, tätt intill varann ute i hettan. Sämsta sortens boskapsuppfödning tänker jag.

Jag går ur bilen och fotar den enda fina rosen.

Vi gissade fel på rumsnumret. Vi fick nr 306, och en kall pepsi.
Det fanns två handdukar på rummet. Plötsligt har vi lärt oss att fråga direkt i receptionen, och få med oss extrahanddukarna med en gång.

Nr 306 ligger på baksidan av hotellkomplexet, med ett burspråk mot en trädgård med pool. Trädgården måste vara det indiska paret som driver hotellets privata, fast det står inga skyltar om att man inte får gå där.

I trädgården finns flera fruktträd. Och en fräsande katt.
Jag hittar persikor, granatäpple och flera sorters citrus.

Vattnet i poolen är varmt. Poolen stänger kl 21 och vi hinner nog inte bada för vi behöver först och främst äta.
Det är ett fasa ätande hela tiden kan tyckas. Men den här resan är inte alls som att åka båt med Hättings och Henströms. Vi fikar ju inte. Möjligen äter lite chips i bilen för att få i oss salt. Annars håller vi strikt på tre mål mat om dagen. Det kan råka bli två också, och då kan man nästan räkna kvällsmaten som ersätter middagen som en fika.
Tur att ingen i sällskapet har stort behov av jämna födointag för att hålla blodsockernivån på acceptabel nivå.

torsdag 29 juni 2017

Torsdag kväll kl 18:27, lokal tid. Vid hotellet

Hampton Inn & Suites är ett nästan onödigt bra hotell.

Pool, svalt rum, fyra handdukar, badlakan, och tvättlappar.

Badtvål, schampoo, balsam och munskölj i badrummet.

Okej nätverk.

Och nu lämnar vi genast hotellet för att leta mat och handla inför morgondagen.

onsdag 28 juni 2017

Onsdag kl 22:27, lokal tid. God natt

Wifit är under all kritik på de nio palmernas hotell. Innan vi for ut och åt lyckades jag få iväg några blogginlägg men nu är det tvärstopp.

I morgon behöver vi gå upp vid sju för att komma iväg halv nio. Det står nästan 40 mil på schemat, och lite fler stora träd utmed vägen.

Niclas och Viktor lär Irma hur man räknar "upphöjt till" och jag tänker att det är lika bra att jag sover.

Onsdag kl 08:07, lokal tid. God morgon

Jag har sovit okej. Visserligen har jag vaknat när ACn gått igång då och då, men jag har snabbt somnat om.
Jag vaknade vid sextiden också och tillbringade lite tid på Facebook, men lyckades somna om igen.

Halv åtta gick vi upp för att smörja oss och äta frukost. Planen är att komma iväg klockan nio.

Frukosten är inte överdådig.
Två sorters flingor, våfflor att värma i brödrosten, rostbröd, smör, lite olika marmelader, isvatten, apelsinjuice med fejkfruktkött och kaffe som smakar... ingenting.

På väggen över Niclas sitter en klocka, pyntad med julstjärnor av plast.

Fördelen med sådana här frukostar är att de är snabbt avklarade.

tisdag 27 juni 2017

Tisdag kl 20:21, lokal tid. Ridgecrest

I natt bor vi på olika hotell.

Petterssons svänger av innan oss, in på Best Westerns hotellområde.

Vi svänger strax därefter. Vårt hotell hör till kedjan Super 8.
På loftgången utanför de övre hotellrummen står fyra karlar och dricker öl. Super 8. Ölar 4. Same same.

Det känns som vi dragit det kortaste strået i hotellotteriet. Men vi har valt med plånboken. Och Petterssons skulle också bott här om det funnits några rum för fem personer.
Niclas uppgraderar i alla fall vårt boende. Från två smala dubbelsängar till två queensizesängar.

Jag hann läsa lite snabbt på Best Westerns vägskylt. De utlovar snabbt wifi. Jag ser Alicias min framför mig. Snabbt nätverk = glad tonåring.

Jag vet inte om det finns något wifi alls på vårt hotell. Hur som helst skulle vi ändå inte hinna njuta så mycket av det.
Klockan är mycket och vi behöver ju äta middag också, innan vi stupar i säng efter en lång kördag.
I morgon väntar ännu en likadan. Men då ska vi åka genom jätteträdskogen i stället för öken.

Hela vårt hotellområde känns skumt.
Förutom de ölande karlarna sitter en liten rund man i en bärgningsbil precis bredvid vår på parkeringsplatsen. När vi kliver ur vår bil kliver han ur sin. Han pratar med någon inne i sin bil, någon vi inte ser. Vi försöker fråga om han vill åka, om vi står i vägen när vi lastar ur vår bil, men han skrattar och svarar inte, eller så svarar han något vi inte förstår. Jag vet inte om han pratar engelska eller spanska.

Vårt rum ligger utmed övre loftgången, rätt över receptionen. Det är svårt att ta sig in. Dörren ligger i mörker och vi behöver ljus för att se hur nyckelkortet ska användas. Det finns en taklampa men vi hittar ingen strömbrytare.

Känslan minskar inte när vi kommer in i rummet.
Heltäckningsmattan var säkert fin när den las in, på 50-talet. I badrummet råkar Irma sätta på en värmefläkt i taket. Det är redan kvävande hett i rummet. Mycket varmare än de sköna 32 graderna som blåser på oss där ute. AC'n är såklart inte på när ingen använder rummet.

På fodralet till nyckelkortet står det att säkerhetkedjan måste vara på hela tiden och att man aldrig ska öppna dörren om man inte identifierat vem det är som knackat på.

Det finns titthål i dörren.

Filten i vår säng har bruna fläckar. Jag gissar på brännmärken.
Men lakanen är rena och toaletten, handfatet och badkaret är rent även om vattnet i duschen luktar illa.

Vi har försetts med två badlakan.

måndag 26 juni 2017

Fredag kväll kl 22:11, Utah-tid. Läggdags

Nu har jag räknat ut hur det ligger till.
Eller, nej, Petterssons har berättat för mig att i Arizona och Californien ligger vi nio timmar efter Sverige och i Utah åtta.

Arizona och Californien har egentligen inte samma tidszon men Californien tillämpar sommartid. Det gör de i Navajoreservatet också, så deras tid skiljer sig från Arizonas.

Men nu är vi alltså i Utah.

Och nu måste vi sova. Klockan fyra ska vi gå upp för att hinna till Bryce Point och se soluppgången.

söndag 25 juni 2017

Torsdag kl 19:22, lokal tid. Brandrök

Vi har nått Page. Det är här vi ska sova i natt. På Travelodge.

Innan vi letar reda på hotellet stannar vi till på Wallmart och kompletterar vattenförrådet och köper kvällsmat.

Redan när vi åkte från Hästskokröken (det hade inte varit några problem att gå fram och tillbaka i värmen) började det lukta brandrök.

I Page är det värre. Här är röken som en dimma över hela området. Jag tycker det är obehagligt. Jag är inte direkt rädd att branden ska leta sig hit och att vi ska bli tvungen att evakuera mitt i natten, och skulle det bli så så är det ingen stor grej för oss, vi är ändå bara på genomresa och har allt vi behöver nerpackat i resväskor. Men röken gillar jag inte. Det känns som att stå mitt i röken från en kolgrill och råkar man stå där så flyttar man sig. Rök är ingenting man vill fylla sina lungor med.

På vägen hit åkte vi genom ännu tjockare rök. Solen stod inte högt på himlen och vi såg den som en röd prick genom röken.

Söndag kväll kl 18:14, lokal tid. Hotellhäng

Mellan halv sex och halv åtta serveras snacks och fria drinkar i The Coconut Bar på hotellet.

Vi struntar i drinkarna men det finns lemon lemonade och vatten också.

Bredvid hissen hänger en jättefin tavla.

Lite senare upptäcker vi att softdrinks också räknas som fria drinkar. Jag avnjuter en ananasjuice i sällskap med Pauline medan de andra badar i utomhuspoolen.

Söndag kl 17:33, lokal tid. Las Vegas-hotellet

Okej, jag erkänner. Jag har inte riktigt stängt munnen än.

Vi har checkat in på Embassy Suites by Hilton. Det är överdådigt, maskulint och lyxigt.

Vår hotellrum är tre. Ett vardagsrum med bäddsoffa (till barna), kontorshörna och köksbänk med ho och vattenkran. Ett badrum (såklart) med tre badhanddukar (såklart. Men städerskan i korridoren utanför gav oss snällt en fjärde.) Sovrum med dörr som går att stänga till de andra rummen och ytterligare en kontorshörna.

Foajén är stilrent snygg. Rummen ligger runt ett stort öppet atrium med soffgrupper och restauranghörna.

Och genom atrriumet slingrar sig en damm där det bor två svanar!
Svanar!
På hotellet!