I dag är det Niclas födelsedag.
Hipp, hipp!
Och det är nog det bästa med den här dagen.
I natt blev Viktor förkyld. Han hostade, var slemmig i halsen, kallsvettades och frös och hade det allmänt eländigt.
När den värsta persen var över och de flesta somnat om, drömde jag. Det var en lång, innehållsrik dröm med massa detaljer som jag inte ska återberätta. Men bland annat funderade jag på att starta begravningsbyrå i Skälvum. Det fanns ett hus bredvid missionshuset som var till salu. Jag drömde också att Hanna hittade en hårkam, en sån man sätter upp i håret, som hon tänkte slänga. Men det var den kam jag på nåder vi låna av mamma när jag gick i sexan och skulle på skolresa till Liseberg, och som jag tappade bort där. (Det där med Liseberg är tyvärr sant.)
Jag fick mens i natt. Fem dar för tidigt. Jag brukar bli lite knäpp i magen och få huvudvärk, och så är det naturligtvis, men det är bara att tugga i sig. Jag har kommit i den åldern när menstruationscykeln gör lite som den vill och har jag tur så behöver jag i alla fall inte få mens någon mer gång under den här resan.
Om jag nu ändå ska fortsätta min klagolatinia så är det det här med värmeböljan. Hela Californien har drabbats av en värmebölja. Efter krigsskeppet vi ska besöka nu på förmiddagen, ska vi köra genom öknen för att ta oss till den lilla hålan Lake Nånting. Staden ligger alltså som i en håla, eller dalgång, tror vi. Där ska det vara 51 grader varmt i dag. 51!
Jag tål inte värme så bra. Dessutom är jag allergisk mot solen. Vad gör jag här?
Vi kommer nog inte fram till Lake Nånting förrän i kväll. I natt ska det "bara" vara 32 grader.
Har vi tur hittar vi AC'n i hotellrummet direkt. Har vi otur är strömmen avstängd. Vi hörde på nyheterna i morse att Californien utlyst 'Flex Alart' vilket innebär att myndigheterna stänger av elförsörjningen lite här och var lite då och då. Det är enda alternativet till ett helt kraschat elnät. Marthin är ju rätt person att ha med sig om man vill försöka förstå sig på sådana här finurligheter. Han jobbar med högspänningsledningar.
Nästa lilla klagolåt får bli en beklagarmiglåt i stället. Jag har kallat Seaworld för Seeworld under hela dagen.
Det var visserligen mycket att se men det var ju ändå havstema på parken.
Nåväl, det var högst sannolikt varken den sista felstavningen eller missuppfattningen innan den här resebloggen sätter punkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar