fredag 23 juni 2017

Fredag 18:38, Utah-tid. Hotellbyte

Knights Inn, där vi bokat hotellnatt, hade problem med sin dator och hade dubbelbokat så vi får inte sova där i natt.

Som kompensation hade de bokat in oss på ett annat hotell i en närbelägen stad och lovade betala mellanskillnaden.

Problemet var att den där närbelägna staden (Haize?) är belägen i rökbältet.
Elden kommer troligen inte spridas dit men jag vill inte sova, eller ens vistas i röken.

Efter lite dividerande fram och tillbaka med den skamsna receptionisten bad vi henne ringa runt till övriga hotell/motell i stan och försöka hitta två rum.

Hon lyckades. Trots att det är ballongfestival och fullbokat och ett band ska spela här i kväll (de ska förresten sova på Knights In, där vi inte får plats trots vår bokning), så lyckades den bleka receptionisten boka de sista två rummen på ett annat hotell här i stan. Allt medan hon upprepar två meningar som ett mantra: "But you must understand that I can't pay the differens." och "I'm so sorry".

Det här känns som en surrealistisk situation.
Först röken vi kört igenom, sedan det fullbokade hotellet och sedan varmuftsballongfestival! En liten bit från en gigantisk skogsbrand som pågått sedan i lördags. Oh, så smart!

Klockan lite senare:
Nu har vi fått våra rum på Bryce Way Inn. Det blir ca 500 kr dyrare för den här natten.
Vi har ju inte sett standarden på hotellet som var fullbokat, men här är den i alla fall inte så hög.
Lamporna mellan dubbelsängarna fungerar inte. I vår säng ligger lakanet MELLAN filten och överkastet. Lakanen har fläckar, men de är nog i alla fall tvättade.

Petterssons rum höll ännu sämre kvalitet. Där var lakanen inte ens tvättade i en av sängarna. När Martin klagade fick de uppgradera till ett "four bed room without extra charge".
Hur nu det gick till på ett fullbokat hotell.

Jag gick och sa till om en extra handduk eftersom det som vanligt bara finns tre.
Den stort leende mannen i receptionen (ett sådant leende kommer bara 17-åriga snygga flickor undan med) lovade ringa på städpersonalen så att de kommer ut med en handduk.

En kvinna, inte så mycket äldre än den där 17-åringen, knackar på och ger oss två handdukar, och fjärrkontrollen till TV:n.

Surrealistiskt, sa Bull.

Fredag kl 7:30, lokal tid. På schemat

I dag ska vi besöka Antelope Canyon. Det är en liten bit att gå (i värmen) och vi kommer komma ner som i en grotta.

Vi ska med på en guidad tur för man får inte gå där själv. Antelope Canyon ligger i Navajoindianernas reservat och det är de som har koll på läget där.
Det kostar 8 dollar per person att komma in i reservatet. Själva turen har vi bokat hemifrån och den kostar 20-25 dollar per vuxen.

Därefter ska vi förflytta oss 27 mil till Bryce Canyon National Park. På vägen passerar vi några sanddyner där man kanske kan hitta på nåt.

Röken från i går kväll har skingrats men det låg aska på bilen.
Nyhetssändningarna vid den undermåliga frukosten (men det fanns i alla fall kalla, kokta ägg) talade om två stora bränder, men i södra Arizona. Vi är i norra.

Hotellet vi sovit på är det dyraste under resan. Ändå har det serverat den hittills sämsta frukosten och haft den sjabbigaste inredningen.
Jag fick gå ner och be om en extra handduk i går kväll. Även om vi bokat ett rum för fyra personer fanns det bara tre handdukar på rummet. Damen i receptionen förklarade att det är standard.
Petterssons, som är fem man, fick också bara tre handdukar. De fick dessutom bara fyra sängar. Trots att de bokat och betalt för fem personer fick de betala 15 dollar extra för att någon skulle bemöda sig med att komma och ställa in en tältsäng i rummet.

torsdag 22 juni 2017

Tisdag kl 12:52, lokal tid. USS Midway. Hos Kaptenen

Kaptenens hytt är väldigt lik flaggofficerens. Kaptenen har bara en lite bättre toalett.

Kaptenen har också ett konferensrum och se där! Här sitter han ju i egen hög vaxdockeperson vis sitt skrivbord.

Hans finkostym hänger i garderoben och i hans kök står kocken och lagar till middagen.

Torsdag kl 21:20 lokal tid. Kvällsmat.

Vi äter kvällsmat på hotellrummet.
Det blev en lång baguette med ost, skinka och lite grönsaker.

Det finns ett bord och två stolar. Stolsdynorna är skitiga.
Bordet har bara ett ben som sitter fast.
Irma sitter på pallen man ska lägga resväskan på.
Luftkonditioneringen brôtar bakom bordet.
Lampan i taket gör Irma och mig deprimerade. Den ger ett kalt, vasst ljus med blåtoner.

Vi livar upp stämningen genom att dricka kylt vatten och smaka på Mountain Dew Black Label.

Tisdag kl 12:51 lokal tid, USS Midway, Sea Knight

På flygdäck står helikoptern 'Sea Knight'.
Den fick man gå in i.

1964 rekvirerade marinen den här helikoptern för att supporta skepp ute till sjöss.

Två kraftfulla motorer och ett förenklat gravitationscenter gör den till ett säkert alternativ.
På grund av de två rotorerna kan helikoptern lyfta tunga laster och jobba effektivt. Det var även vanligt att transportera folk i den. Huruvida den fortfarande används inom marinen låter jag vara osagt.

Utanför helikoptern hittade vi Viktor vilandes på en bänk.

Tisdag 12:50 lokal tid, USS Midway, Crusader

Stridsflygplanet med det skräckinjagande nospartiet heter Crusader.

Dess vingar ändrar form för att kunna lyfta från och landa på ett hangarfartyg. När planet väl är i luften återgår det till sin ursprungliga form för att kunna flyga optimalt.

Utrustad med missiler och andra vapen var det akrobatiska planet effektivt mot Mig-plan under Vietnamkriget.

Tisdag, kl 12:49 lokal tid, USS Midway, Hawkeye

Flygplanet Hawkeye har jag stött på tidigare. Förmodligen i en bok av Tom Clansy.

Hawkeye är ett spaningsplan som kan uppfatta radiosignaler på långt håll, och även vidareförmedla dem. På taket har det en rund disk som sveper av himlen hundratals miles åt alla håll.
Inne i planet finns massa avancerad utrustning och kan därför användas som en flygande kommandocentral.

Hawkeye kan samla in, analysera och dela med sig information till fartyg och flygplan och samordna avancerade attacker.

Det har fått smeknamnet 'Hummer' på grund av motorns distinkta ljudbild.