onsdag 21 juni 2017

Tisdag kl 12:48, lokal tid. USS Midway. Alla dessa knappar

Jag kan inte för mitt liv begripa hur man kan hålla reda på alla dessa knappar!

Bild 1: Instrumentpanelen på ett av flygplanen som står uppställda i hangaren och som man (läs Irma) får klättra in i och provflyga (läs trycka på alla knappar man vill). Se så många mätare!

Bild 2: I taket på samma flygplan. Jättemånga strömbrytare!

Bild 3: En av alla telefoner ombord. Det var telefoner i varenda hörn.

Bild 4-5: Navigationsrummet.

Bild 6-7: Med så mycket knappar krävs såklart också en fasa massa kablage.

Bild 8: I radiokommunikationsrummet finns ett rörpostsystem för att man snabbt ska kunna skicka meddelanden till olika poster ombord på fartyget.

Bild 9: Radiokommunikationsrummet.

Bild 10-12: Bredvid radiokommunikationsrummet ligger ett annat rum, med alla rattar och knappar och brytare som krävs för att kunna utföra det arbete som sker i radiorummet. Hur kan någon någonsin ha lärt sig hur alla de där knapparna funkar?

Tisdag kl 12:47, lokal tid, USS Midway, Top Gun-känslan

Top Gun-känslan infann sig redan vid kajen där vi fick se en motorcykel parkerad vid fören av USS Midway.

Uppe på flygdäck förstärktes den ytterligare.

Det är smart med uppfällbara vingar. Då får det såklart plats fler plan.

Start- och landningsbanan är ju mäktig när man är en liten människa, men sitter man i ett flygplan tror jag upplevelsen blir en helt annan.

Från flygplansdäck får vi en fin utsikt över San Diego.

Bak på flygplanen sitter kroken som krävs för att planen ska stanna ombord när de väl landat. Jag undrar hur svårt det är att fälla ut kroken vid rätt tillfälle. Piloterna måste vara mycket nervösa åtminstone vid de första hundra landningarna.

Tisdag kl 12:46 lokal tid, USS Midway

Ojojoj vad vi sett grejer!

Efter att ha sett en inledande film om hangarfartygets inblandning i slutet av andra världskriget, delade vi upp oss och beslöt att alla fick vandra fritt på fartyget under två timmar.

Jag har hängt ihop med Irma och vi har sett den stora hangaren där man får plats med upp till 60 flygplan, övre däck där Top Gun-känslan var påtaglig, kaptenen hytt och områdena runt den, och några lägre nivåer där manskapet åt, hade tvättstuga och sjukstuga, frisör och tandläkare, och så har vi gått genom åtskilliga korridorer och Irma har nästan fått sitt lystmäte på knappar. Fatta, vad mycket knappar och kontroller, skruvar och grejer det finns på ett hangarfartyg.

Vi har dock missat utrymmena där manskapet sover.
Nu kommer Viktor och berättar att han gått omkring en halvtimma i de utrymmena och det var jätteintressant och massor att se. Man fick bland annat se det stora ankaret som släpps med en hastighet av 80 km/timmen. Där jobbade mest unga killar, runt 18 år.
Irma springer iväg dit för att hinna titta lite innan klockan är slagen och det är dags att samlas.

Precis när hon sprungit iväg träffar jag Sofia och hennes töser som berättar att Niclas och Marthin hakat på en guidad tur upp till styrhytten.
Alltså skulle inte Irma behöva ha så bråttom tillbaka.

Jag funderar på hur jag ska kunna återberätta allt jag sett och tänker att jag nog får strunta i det, och bara bildbomba som vanligt.

Tisdag kl 10:14 lokal tid, USS Midway

Men jaha, det är ingen vanligt litet krigsskepp vi ska besöka, det är för i allsindar ett HANGARFARTYG!
Det är ju jättecoolt! Hangarfartyg är ju gigantiska grejer!

24 grader är det här i hamnen också. Det är bra. Det överlever jag. ;-) Det kanske till och med fläktar här nere vid havet, så som det gjorde i går på Seaworld.

Tisdag, kl 23:10, lokal tid. Framme i Lake Havasu

Nu är vi framme på hotellet Travelodge där vi ska tillbringa natten. Det är fortfarande varmt ute, 42 grader och receptionisten förklarar att det inte varit så här varmt sedan 70-talet.

Men i morgon ska det bara bli 48 grader.

Hurra! (Ja, jag är ironisk.)

Tisdag kl 19:20, lokal tid. Solen dalar

Solen är på väg att gå ner.
Det är vackert.

Vi är beräknade att komma fram till hotellet en stund efter halv elva och kommer behöva köra en bra bit i mörker.

Hur är det med vilda djur här ute i öknen? Ska vi hålla utkik efter bisonoxar, prärievargar eller bara små kaniner?

Tisdag kl 19:06, lokal tid. Dips

Nu har vi kommit in i ett område med täta dalar och kullar. Det suger i maggropen.
Vi behöver nog inte besöka Six Flags efter det här. Vägskyltarna varnar för 'dips'.

Mitt bland kullarna finns en gränskontroll. Först tror vi att vi kommit in i Arizona men kontrollanten förklarar att det är en 'secondery control' eftersom vi befinner oss nära mexikanska gränsen. Man letar efter illegala invandrare.

Jag försöker fota kaktusar från bilfönstret. Det är svårt.  Det växer inga typiska vilda västern-kaktusar här men en lägre, hårigare variant med fler armar.