Visar inlägg med etikett på väg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett på väg. Visa alla inlägg

fredag 4 augusti 2017

Torsdag kl 07:43, lokal tid. Calma

Jag mår lite illa efter blotta tanken på den skinkstinna frukosten.
Nu ska vi ut på öppet hav och leta valar. Jag brukar inte bli sjösjuk i första taget, i alla fall inte om jag håller mig ute på däck och har koll på horisonten men eftersom jag redan mår lite illa sitter jag nu i bilen och tuggar på ett åksjuketuggummi. Det känns tryggast så.

Vi far förbi sandbankarna innan Monterey och ser sedan havet, eller en liten del av havet. Molnbankarna som rullat in tillsammans med vågorna täcker det mesta. Jag håller inte för troligt att vi ser några valar om det ska vara sådan här dimma.

Onsdag kl 16:11, lokal tid. Kitesurfare

Oj!
Kitesurfare.
Coolt!

Onsdag kl 15:47, lokal tid. Fotostopp

Herrarna stannar bilarna för att kasta sig ut och fota en fyr.

Jag passar på att fota något som inte riktigt står lika still i havsbrisen.

Onsdag kl 15:21, lokal tid. Utsikt

Vi stannar till utmed vägen och tittar på utsikten över havet högt upp från en sandbank. Stigen dit är smal och lämpar sig bara för en person i taget.
Kanten ser rätt instabil ut och när jag vänder tillbaka för att släppa fram Viktor varnar jag:
-Gå inte för långt ut. På riktigt!
-Nej då. På skoj då?

Jag hittar rölleka (De vita blommorna.) och längtar till den svenska sommaren.
Det växer ganska mycket fingerliknande sedum här också. Den sprider sig med utlöpare och bildar stora mattor.

Onsdag kl 13:56, lokal tid. Utmed havet

Vi åker utmed havet.
En deltavinge seglar på vindarna.

Molnen klär in kullarna. Vågorna rullar in. Världen är vackert blå.

Vi åker genom en tunnel och blir uppmanade att sätta på billyset. Jag tänker på Ulf Björling som hade en kompis som körde motorcykel i Norrland och hade solglasögon bakom visiret. Han åkte också in i en tunnel. Varför minns jag vad en massör berättade på en fikarast för 25 år sen när jag sommarjobbade som badtant på Kurorten? Jag minns inte hur det gick för kompisen. Körde han i brôt eller var det bara en kort anekdot?

Vi är ute ur tunneln igen. Havet fortsätter att göra oss sällskap utmed vägen.

Onsdag kl 12:12, lokal tid. Broarna - igen

Nu åker vi över broarna kring San Francisco igen. Kanske för sista gången i livet. Vem vet?

På långt håll ser vi toppen av Golden Gate-bron och bestämmer oss för ett sista försök att fota den där gäckande stålvarelsen.

Och tänk, femtioelfte gången gillt!

Golden Gate-bron måste vara den mest fotograferade bron i världen. Jag har själv bidragit med inte så få bilder.

I dag är det vackert väder, 18 grader, och en vecka kvar på resan. Största delen av den kvarvarande tiden ska vi tillbringa i Los Angeles. Vi har två hotellnätter på vägen dit men i Los Angeles har vi hyrt en lägenhet för våra båda familjer.

Vi kör över Golden Gate-bron. Nu kan vi det här. Det går väldigt långsamt. Vi får uppleva mer bro "than we asked for". En olycka har inträffat någonstans framför oss. Brandbil och polis lyckas bana sig en väg genom de fullsmockade vägbanorna.

Irma sover sig över det röda stålskelettet. Hon somnade inte förrän halv två i natt. Vi kom sent till hotellet och det tog tid att plåstra om hennes sår med dusch, sårsprit som skulle torka, gelsprit på det (som torkar ännu långsammare) och slutligen kompresser.

Nu kommer en ambulans också. Då har det hänt något otrevligt.

Jag har drömt flera nätter om mitt kommande yrke. I natt drömde jag att jag var med på informationsträff för de som sökt till nästa omgång av begravningsrådgivarutbildningen. De flesta sökande verkade inte särskilt lämpliga, några inte ens intresserade. Någon låg på golvet i en sovsäck och grymtade över att vi störde hennes sömn. Några var upptagna av sina mobiler eller läste böcker. Andra var typiska studenter, som går utbildning efter utbildning med enda syfte att slippa jobba.
En kvinna var där för att få så mycket insiderinformation som möjligt. Hon hade startat ett företag för kisttillverkning och passade på att göra reklam och visade upp träbitar som varuprover. De var riktigt snygga, med tjocka lager färg i olika svarta, mörkblå och mörklila toner.

En annan natt drömde jag att jag fick mitt första ärende på mitt sommarvikariat. En familj skulle begrava sin anhörige och för dem var det viktigt att begravningsceremoni hölls en söndag, för att alla skulle kunna vara med. De ville helst vara i en speciell kyrka. Jag vågade inte lova något eftersom jag vet att det kan vara väldigt svårt att få till det med präst, kantor och vaktmästare en söndag, när de är upptagna med gudstjänster. Mycket riktigt - det gick inte.
Familjen släppte på önskemålet om särskild kyrka och sa att de kunde vara var som helst, bara det var en söndag. Jag drog i så många tåtar jag kunde för att boka den av begravnigshuvudmannen tillhandahållna lokalen utan religiösa symboler, men det var omöjligt.
När jag meddelade familjen började pappan gråta.
Precis i ögonblicket när jag vaknade kom jag på att vi ju kunde vara utomhus. Förgäves försökte jag somna om för att kunna berätta detta för dem och lösa planeringen.

Tisdag kl 10:01, lokal tid. På väg till Six Flags

Det är perfekt väder för en dag på Six Flags.
Det är molnigt, men inget kompakt molntäcke, solen bryter till och med igenom i några snabba glimtar då och då. Termometern visar 16 grader och vindarna är lätta.

Irma har inte lika ont i sina skrubbsår och jag tror hela familjen har sovit gott.
Vi har ätit en lätt frukost på hotellrummet bestående av yoghurt och en smörgås.

Nu färdas vi över ytterligare en av alla dessa vackra broar på väg till Six Flags.

torsdag 3 augusti 2017

Måndag kl 11:08, lokal tid. Genom stan

Vi surfar på den gröna vågen genom ett bostadsområde med välskötta villor, branta vägar och kyrkor av skiftande karaktär.