Klockan är halv sju på kvällen, i USA. Vi vet inte riktigt var vi är. Men vi äter kvällsmat. Det var hög tid för det.
Niclas och Marthin har gjort en heroisk insats som kört oss trots att vi alla är så trötta.
Vägarna är ju inte riktigt som vi är vana vid hemma. 8 filer i bredd och tre viadukter ovanpå varann, med ytterligare en väg nere i botten.
Vi körde fel en hel del. Kanske mest för att Niclas har en lurig app i telefonen, som inte är särskilt tydlig.
När mat- och sovklockan blivit alldeles för mycket stannade vi på första bästa ställe, som råkade vara Taco Bell.
Jag är trött trots att jag slumrat till lite i bilen. Jättetrött.
Jag känner av min gamla vanliga ressjuka, den som gör mig apatisk, får mig att tappa aptiten och ger mig en knäpp mage. Men jag lyckades äta två tacos, sådana med köttfärs, tomat, sallad och ost i hårda skal.
