Tillbaka till hotell går ingen skyttelbuss.
Vi tar en taxi i stället. Det är egentligen inte så långt att gå. Typ 2 km.
Men det är fortfarande lite varmt. 40 grader vid midnatt.
Mitt säkerhetsbälte går inte att sätta fast.
Jag säger som min mormor Gunhild som inte var särskilt förtjust i att sitta fast:
-Jag kan la bara hölla i snôert lite.
Drygt 14 dollar kostar taxiresan.
Efter maten tittar vi på en sån där målare, som man ofta ser på Youtubeklipp. Det är häftigt att få se någon duktig lite.
Sen spelar Niclas bort en dollar inne på Hotell Venetians kasino.
Vinst: 26 cent.
Världens största, alternativt bästa Taco Bell, enligt vår snabbmatsexpert Viktor. Här äter vi vår kvällsmat.
Hur stort och bra det egentligen är låter jag vara osagt. De har i alla fall snygga golvplattor.
Och väldigt hög musik.
En DJ på övervåningen och kör ut musik till en volym som skulle få svenska myndigheter att stänga stället direkt . Basen darrar i stolarna.
Men maten är god.
Inne på Cosmopolitan hänger stora sjok av kriatallkronekristaller.
En jättetjej har tappat sin sko också.
Casinot inne på Hotell Bellagio ville inte ha våra pengar. Marthin och Niclas försökte förgäves bli av med en dollar var.
En säkerhetsvakt försökte bli av med våra barn. Åldersgränsen för att få vistas på casinot är 21 år.
Säkerhetsvakten hade större framgång än Niclas och Marthin.
Inne på hotellet är det kitschigt värre med stora dekorationer som ska imitera den italienska staden Bellagio. Naturligtvis känns originalet mer... originellt.
Men här är i alla fall alla blommor äkta vara (utom de i entrétaket). Pluspoäng för det.
Fler pluspoäng för att hotellet har en gelato-bar med världens största chokladfontän. Två ton choklad rinner genom den. Den fortsätter upp ända till taket.
Det känns helt overkligt.
Det är så... mycket.
Neon överallt. Musik. Människor. Blinkande ljus. Vart man än ser pågår aktivitet.
Dessutom:
It's family night at the strip club!
I kväll blir det italienskt.
Jag är sugen på mozzarella.
I stället äter jag en gigantisk jätteportion pasta Alfredo med räkor och broccoli.
Men med ett jättegott bröd innan och en rejäl salladstallrik är jag så mätt när maten kommer in att jag bara äter lite pasta och koncentrerar mig på räkorna och broccolin.
Det här är en fin restaurang så vi känner oss lite malplacerade i våra resekläder och dammiga skor.
Men vår servitris Maria får oss att känna oss mer än välkomna med sitt engagemang för vår trivsel. Hon försöker lära sig lite svenska av oss. Köttfärssås är för svårt att säga, med både Å, Ä och Ö. Bara "tack" är lättare. Men när vi går har hon ändå inte riktigt fått kläm på det.
-Task!
Walmart by night.
Jag är vansinnigt trött.
Viktor provar shorts. Hans gamla, som han har på sig... har gått sönder i baken.
Det gjorde de tyvärr redan innan vi gick in på den fina italienska restaurangen...
Hampton Inn & Suites är ett nästan onödigt bra hotell.
Pool, svalt rum, fyra handdukar, badlakan, och tvättlappar.
Badtvål, schampoo, balsam och munskölj i badrummet.
Okej nätverk.
Och nu lämnar vi genast hotellet för att leta mat och handla inför morgondagen.
